På Tropikhuset bor det söta rödhandade tamariner. De kallas så efter sina rödaktiga till oranga fötter och händer. Arten kommer ursprungligen ifrån Sydamerika.

Rödhandade tamariner kan bli upp mot 44cm inklusive svans, och väga upp mot 550 gram.

 

Rödhandade tamariner kan leva upp mot 10 år i det vilda och upp mot 16 år i fångenskap. I det vilda lever de i små grupper på 4-15 individer.

 

Rödhandade tamariner är fenomenala klättrare och spenderar mestadels av sin tid bland lianer och grenar i träden. De är snabba, smidiga och är kända för att kunna hoppa från träden direkt ner till marken från höjder över 18 meter, utan tecken på några som helst skador. Deras naturliga fiender inkluderar små kattdjur, rovfåglar och ormar.

 

Rödhandade tamariners diet består av frukt, blommor, insekter, spindlar, ödlor och nektar. Här på tropikhuset får de en noggrann balanserad kost med bland annat pellets, frukt och grönt mm...

Tropikhusets utan tvekan största stjärna är Farbror Frej! Han är en sporrsköldpadda från Afrika som i dagsläget väger lite över 55 kilo och växer så det knakar! Han kan nå en maxvikt på 105 kilo.

Hos oss går denna vänliga växtätande jätte ibland fritt bland er besökare. Men bara när han själv vill! Han har en stor hage att vistas i men allt som ofta så vill han gå ut och det får han givetvis göra.

Han låter sig gärna klappas och han är nyfiken av sig. Så varför inte komma in hos oss och gå ner på golvet med Farbror Frej och ta en selfie!

 

Fakta om sporrsköldpaddor

Populärnamn: Sporrsköldpadda

Vetenskapligt namn: Centrochelys sulcata

Härkomst: Södra kanten av Saharaöknen, Afrika

Föda: I det vilda torrt gräs och övrig vegetation, i fångenskap salladssorter, grönsaker och färskt gräs.

Ålder: Man tror att de kan bli upp mot 150 år

Vikt: Man tror att de kan väga upp mot 105kg

 

Övrig fakta:

Sporrsköldpaddan har fått sitt namn efter de hårda "sporrarna" som sitter på dess ben. När sporrsköldpaddan känner sig hotad drar den in huvudet i skalet och för armarna framför ansiktet som då fungerar som ett slags skydd.

 

När det blir för varmt gräver sporrsköldpaddan ner sig i hålor i marken, som även andra djur utnyttjar för att undfly hettan från solen.

 

Sporrsköldpaddan är den tredje största arten av landsköldpadda i världen.

Giftiga ormar

 

Det finns ungefär ca 3500 kända ormarter i världen. En liten del av dessa använder gift för att dels fånga sina byten men även också till försvar. En del ormarter har ett nervgift som får andningsmuskulaturen, hjärtat och andra muskler i kroppen att stanna. Andra har ett vävnadsdödande gift som bryter ner vävnaden i huden, muskler & alla mjuka delar på kroppen. Vissa har en liten blandning av båda. Här på Borås Tropikhus visar vi bland annat upp den längsta landlevande giftormen, den fruktade kungskobran som sägs kunna bli upp mot sex meter! Vi visar även upp Pufformen som sägs vara den giftorm som hugger snabbast i världen!

Men som tur är så är de flesta ormar ogiftiga, så som exempelvis boa och pytonormen, som dödar sina byten genom att först bita tag i dem, slingra sig runt dem för att sedan strypa bytet.

Mörkerseende!

 

En del ormar kan se värme med speciella organ, så kallade värmegropar. Med hjälp av dessa kan ormen urskilja formen av ett rörligt föremål med en annan temperatur än omgivningen. Värmesensorerna gör att dessa ormar kan jaga byten i totalt mörker. Skallerormen har exempelvis en grop mellan näsborren och ögat på vardera sidan av huvudet. Här på Borås Tropikhus visar vi upp flera arter av skallerormar, bland annat den Östliga diamantskallerormen som sägs vara den längsta arten av skallerorm i världen på upp mot 240cm!

Djur som ändrar färg!

 

Kameleonter kan ändra färg. Men inte bara för att kamouflera sig som man lätt kan tro, utan för att visa vilket humör de är på och kommunicera med andra kameleonter i sin omgivning. Skiftar den i brunt eller andra mörka färger känner den sig troligen hotad och blåser samtidigt ofta upp sig för att se större ut. Ljusare färger brukar indikera att kemeleonten är lugn. Ögonen kan röra sig oberoende av varandra i 360 grader. Ögonens rörlighet gör så att de kan ha uppsikt åt alla håll utan att röra på kroppen. När kameleonten siktat något ätbart, riktas båda ögonen mot bytet innan tungan skjuts iväg. Tungan är 1-1,5 gånger kroppslängden. Längst ut på tungan sitter en klibbig ”klump” så att byten fastnar. På Tropikhuset visar vi upp två coola Jemenkameleonter.

Jättespindlar!

 

Fågelspindlar, eller tarantellor som de också kallas, hör till några av de största spindlarna i världen. Vissa av dem blir lika stora som mattallrikar! Men trots sitt skräckinjagande yttre så biter de sällan. Istället sparkar de av sig hår från bakkroppen som fastnar och irriterar i ögonen och på huden på sin angripare. På Tropikhuset lever flera sorter av läskiga fågelspindlar. Bland annat Brasilianska fågelspindeln som kan bli upp mot 25cm i benspann!

Skorpioner

 

Det finns ungefär 1500 olika arter av skorpioner i världen. Men till skillnad från populär tro är det

bara runt omkring 25st av dom som är dödliga

för en människa. Resten av dem är giftiga ungefär

som ett bistick. På Borås Tropikhus visar vi upp flera olika arter, bland annat Tjocksvansskorpionen som hör till de farligaste!

Bevarandeprojekt

 

Borås Tropikhus har pannkakssköldpaddor som bevarandeprojekt. Detta innebär att vi är med och aktivt deltar i bevarandet av dessa djur med genom att bland annat stödja forskning och avel på dessa. Målet är att pannkakssköldpaddorna ska bli såpass livskraftiga att de kan tas bort från CITES-listan. Man hoppas på att kunna upprätta naturreservat där pannkaksköldpaddan kan klara sig i det vilda och överleva helt utan människans hjälp.

 

 

 

 

Detta är dock alltid lättare sagt än gjort! Vi människor skövlar deras skog och mark i rasande takt. I vissa områden anses dessa sköldpaddor tyvärr också vara en delikatess. De säljs även på svarta marknaden som illegala husdjur. Hoten som hänger över dessa sköldpaddor är tyvärr många. Vi hoppas ändå att den negativa trenden ska vända och att människor ska börja förstå att vi måste ta hand om vår jord och dess invånare. Ett litet steg i rätt riktning är att stödja ett bevarandeprojekt.

 

 

Syfte

I motsats till vad många tror är CITES inte en organisation som skyddar djur mot jakt eller annan "användning", tvärtom är syftet att skydda de mest hotade arterna egentligen för att de skall kunna uppnå en nivå där de återigen kan till exempel jagas. Och detta skydd gäller bara för internationell handel inom och mellan de länder som är medlemmar. Burma till exempel är inte medlem, och djur och växter från Burma innefattas därför inte av CITES internationella skydd för handel. Samtliga stater, medlemmar eller ej, kan dessutom jaga och decimera sina djurstammar som de vill, skyddet är för internationell handel med djur, växter eller produkter från dessa mellan medlemsländerna. Det inhemska skyddet inom ett land är något annat, en helt skyddad art kallas i Sverige Fridlyst och får ej jagas eller störas i sin fortplantning. Det finns dock undantagsregler så som till exempel skyddsjakt.